Fråga tio personer från vitt skilda kulturer om deras favoritljud. En skulle kunna tro att stadsbor och isolerade öbor gillar olika ljud. Men så är det inte.

Högst upp på listan kommer alltid vatten, och sedan vind. Fast egentligen är det träd och gräs och andra växter som låter. Vinden i sig har inget ljud. De flesta svarar likadant oavsett ålder, kön, klass, kultur.

Det är nästan alltid atmosfärljuden vi refererar till, det tycks finnas mera visdom där. I städerna har man alla ljud nära inpå kroppen. I naturen selekterar man nära ljud och avlägsna ljud på flera kilometers avstånd.

Jag tänker att vi i vinterlandskapet skulle kunna anlägga vindharpor som spelar med blåstens osynliga fingrar. Harporna ger ett klart ljudskimmer, är fina att se på och fungerar samtidigt som små vindkraftverk.

Det är faktiskt en gammal grekisk idé från Aiolos, vindarnas gud. Aiolos gifte sig med Eos och fick sönerna Boreas (nordostvinden), Euros (sydostvinden), Notos (sunnanvinden) och Zefyros (västanvinden).

En kvartett med vindharpor på ett öppet fält. Fint.

MS