I ett numret av alltid överraskande Wired för rätt många år sedan listade John Hodgman (författare och komiker) 42 av mänsklighetens knäckfrågor. I år skulle vi kunna lägga till den 43:e frågan: Covid-19.

Någon har lyckats räkna ut att information expanderar tjugo gånger snabbare än någon annan produktion på jorden. Den råa informationen ökar med 70 procent per år, enligt en av Googles chefsideologer, Hal Varian. Den skenande tillväxten av kunskap lyder under Moores lag. En lag som ingen vet hur den – egentligen – fungerar.

Ett försvårande, och lite genant faktum är att mängden icke-vetande därför ökar mer än vetandet.

Går du omkring och grunnar på Riemanns hypotes är du alltså inte ensam. Den formulerades av Bernhard Riemann år 1859 och handlar om triviala tal och komplexa tal. Det är fortfarande inte känt huruvida hypotesen är sann eller inte, och problemet räknas till de absolut största inom matematiken. Clay Mathematics Institute utfäste en belöning på en miljon dollar till den som kan visa att hypotesen är korrekt eller felaktig; som ett av de så kallade millennieproblemen.

Listan över John Hodgmans gåtor varierar i bottenlöst djup. Till exempel: Är tiden en illusion? Vad består jordens kärna av, eftersom den växer? Varför sover vi? Varifrån kommer liv? Varför kan vi inte odla nya kroppsdelar? Hur fungerar placeboeffekten? Vad orsakade istiden? Hur skapar människans ett språk? Är universum egentligen byggt av information? Varför dör vi, när det är dags att dö?

Den största delen av vetandet sker informellt, spontant och bygger på en mängd sidoeffekter. Det vill säga oavsiktligt vetande genom “tyst” lärande. Jag kanske vaknar mitt i natten med ett ryck och har lösning på gåtan hur hjärnan producerar medvetande. Men kan inte delge min upptäckt eftersom den sitter fast i kroppen som intuitiv kunskap.

Nu och fram till överskådlig tid kommer den mesta informationen att tillverkas av privatpersoner men hanteras och lagras av företag. De bolag som kan hantera informationen på bästa sätt, både när det gäller integritet och sökbarhet, är morgondagens vinnare.

I år kommer vi lagra 50 miljarder terabyte i form av mail, bilder, ljud, musik, filmer och annan information på tätt packade diskar i jättelika datahallar världen över, hallar som kräver enorma mängder ström och bidrar till den globala uppvärmningen. Även om du har en rejäl hårddisk hemma är sannolikt delar av ditt informationsflöde parkerat i en sådan hall, åtminstone om du har konto hos en bank eller till exempel Google, Facebook, Twitter, Instagram osv.

Ett skäl till att informationsmängden ökar är att vi är urdåliga på att radera och kasta gammal information. Smarta tekniska lösningar som kan sortera bort eller komprimera information lär bli hårdvaluta inom en snar framtid.

Det är oroväckande att vi vet allt mindre. Istället tror vi oss veta. Till exempel hur covid-19 beter sig. Och det är ju verkligen ett klent vetande.

Och det värsta är, att vi inte ens vet vad vi inte vet. Så lite vet vi.

MS