Du står där och försöker hitta din plats i kön och väljer mellan dagens rätter; vattnig fläskkorv, klibbiga brunabönor eller överkokt torsk. Expediten lägger ett stort myntliknande föremål på matbrickan. En kaffepollett? Hur ska den användas? Var är myntinkastet?

Jag googlar mig till att den första polletten började användas i Sverige redan på 1600-talet som bevis för utfört arbete eller forsling, levererade varor eller liknande. Polletter gjordes av koppar, mässing och läder. Från mitten av 1750-talet till långt in på 1830-talet var (med stöd av kungligt brev) Stora Kopparbergs polletter gångbara i nästan hela Sverige.

Snart fick polletten nya ändamål, till exempel som betalning vid ångbåts-, spårvägs- och bussresor. Polletter av hårda material började så småningom användas i automater på bryggerier, restauranger, badhus, rakstugor, nöjesfält och dansbanor.

Det är nu det blir intressant. Jag tänker mig att ljudet av polletten som ramlar ner i ett klonkande skrin säkert har bidragit till det bevingade ”polletten ramlar ner” av en viss anledning. Det förlösande: ”Hurra, äntligen, jag har fattat!”.

Och snart är ljudet utrotat. Hur gör vi då? För att mänskligheten inte ska tvingas leva utan att förstå, måste någon alltså uppfinna ett nytt klonkljud som får oss att fatta meningen med allt. Livet.

Det är då videobandspelens spolljud kommer in som ett värdigt alternativ. VHS:ens snart utrotade ljud av förväntan är delvis släkt med pollettens ”aha, äntligen, nu fattar jag”-ljud. Det är när filmen som du har väntat på sååå länge måste backspolas för att stoppas i startläge på ruta ett, inledningsscenen.

Idag finns till och med en Facebokgrupp som heter: “När jag var i din ålder så var vi tvungna att spola tillbaka våra filmer.” Vilket ju bekräftar hur stort behovet egentligen är. Vi behöver en spolknapp för att riktigt förstå skillnaden mellan film och verklighet.

Det mekaniska spolljudet, forward-rewind-stop-play ger oss en möjlighet att kontrollera tiden. Det matchar vår analoga hjärna om en början, och ett slut.

Idag lägger vi banden i flyttkartonger i väntan på bättre tider. Andra samlar dem i lådor i källaren tills ångesten över att kasta dem eventuellt har gått över.

VHS-bandets mekaniska spolljud har en lugnande effekt. Snabbspolning är bra för många andra saker också. Till exempel för sånt man brukar eller möjligen brukade säga till sina barn.

Tålamod! Vänta på din tur! Tagga ner! Har du förstått?